Lingua Suecica

E Vicipaedia
Salire ad: navigationem, quaerere
Lingua Suecica/Suetica/Suecana/Suedica
svenska
IPA: [ ˈsvɛ̀nska ]
Taxinomia:
Locutores: circa 10,5 decies centena milia
Sigla: 1 sv, 2 swe, 3 swe
Status publicus
Officialis Suecia, Finnia, UE
Privata
Litterae:
Scriptura: Latina
Procuratio:
Familiae linguisticae coloribus Vicipaedicis pictae
Familiae linguisticae coloribus Vicipaedicis pictae
Tabula regionum ubi locutam Sueticam est.

Lingua Suecica[1], lingua Suetica[2], lingua Suecana[2], vel lingua Suedica[3] (in hac ipsa lingua svenska, ['svenska]), est lingua ex linguis Indoeuropeis et sub familia Germanica subsummata. Lingua Suecica, lingua Danica, lingua Norvegiensis, lingua Islandensis et lingua Faroensis Germanicum septentrionale formant.

Loci[recensere | fontem recensere]

Lingua Suetica (lingua Suionica) in Suecia, Alandia et Finnia in litus Sinus Bothnici et Sinus Finnici primaria.

Grammatica[recensere | fontem recensere]

Systema scriptionis[recensere | fontem recensere]

Alphabetum[recensere | fontem recensere]

Lingua Suetica abecedarium Latinum adhibet in litteris maiusculis minusculisque, et amplias litteras tres habet: Å a, Ä ä, et Ö ö.

Ordo sententiis[recensere | fontem recensere]

Linguae Sueticae ordo sententiis est subiectum-verbum-obiectum; kvinnan ser mannen 'femina virum videt'. De describentibus verbis, nominibus adiectivis, ante nomen substantivum describunt veniunt; lång väg 'via longa'. De re flexibili, ut lingua Latina comparatione non est; potius magis rigida.

Genus[recensere | fontem recensere]

Lingua Suetica genera duo habet, enim neutrum et utrum. Forma veterrima Sueticae genera tria habebat, eadem quae lingua Latina.

Verba neutra Verba utra
(ett) (stort) träd - (una) (magna) arbor (en) (stor) blomma - (unus) (magnus) flos
(två) (stora) träd - (duae) (magnae) arbores (två) (stora) blommor - (duo) (magni) flores
(ett) (stort) tak - (unum) (magnum) tectum (en) (stor) sten - (unus) (magnus) lapis
(två) (stora) tak - (duo) (magna) tecta (två) (stora) stenar - (duo) (magni) lapides

Numerus[recensere | fontem recensere]

Lingua Suetica, quod lingua Latina, numeros duos habet: singulariterque pluraliter.

Articuli[recensere | fontem recensere]

Lingua Suetica articulos duos habet: articulus indifinitus atque articulus definitus. Suetica non habet pluraliter ab articulo indifinito, sed ita articulo definito. Nam monstramus hic articulis indifinitis linguae Latinae mediaevalis responsi "ille" et "illa" pro simplicius intelligenti.

Neutrum Utrum
ett träd - una arbor en blomma - unus flos



Neutrum Utrum
trädet - illa arbor blomman - ille flos
träden - illae arbores blommorna - illi flores
det magnifika trädet - illa arbor magnifica den vackra blomman - ille flos pulcher
de magnifika träden - illae arbores magnificae de vackra blommorna - illi pulchri flores

Aliqua vocabula[recensere | fontem recensere]

Nomina substantiva

berg n - mons
blomma u - flos
bror u, broder - frater
djur n - animal
eld u - ignis
familj u - familia
far u, pappa u, fader u - pater
gud u - deus
gudinna u - dea
hus n - domus
jord u - terra, tellus, humus kraft u - vis
land n - terra (contrarius aquae) luft u - aer
moln n - nubes
mor u, mamma u, moder u - mater
människa u - homo
ord n - verbum
själ u - animus
skog u - silva
stjärna u - stella
syster u - soror
tid u - tempus
träd n - arbor
vatten u - aqua
vind u - ventus
väg u - via
värld u - mundus, orbis

Nomina adiectiva

bra - bonus
dålig - malus
enkel - simplex
glad - laetus
god - bonus
intelligent, smart - prudens
kort - brevis
liten - parvus
lycklig - felx
lång - longus
lätt - facilis
lätt - levis
ond - malus
stark - fortis
stor - magnus
svår - difficilis
tung - gravis
vis - sapiens

Verba

gilla - probare
- ire
göra - facere
komma - venire
lyssna - audire
se - videre
sova - dormire
tala - loqui
visa - monstrare
älska - amare
äta - edere

Modi dicendi[recensere | fontem recensere]

Modi dicendi soliti Suetice.

Lingua Suetica Lingua Latina
Hej., Hallå. Salve.
Hejdå., Farväl. Vale.
Vi ses., Vi syns., Vi hörs. Videmur.
Ja. Ita (est).
Nej., Nä. Non.
Var snäll och... (Anglice: please) Quaeso.
Varsågod., För all del. Accipe sis.
Hur mår du? Quomodo vales?
Bra, tack. Bene, gratias.
Dåligt. Male.
Tack. Gratias tibi (ago).
Tack så mycket., Tusentack. Maximas gratias (ago).
Vad heter du? Quod nomen tibi est?
Jag heter Tove. Nomen mihi est Tove.
Hur gammal är du? Qua aetate es?
Jag är 30 år gammal. Triginta annos natus sum.
Var är toaletten? Ubi est latrina?

Exempli gratiae textus[recensere | fontem recensere]

De Augusto Strindberg (vulgo August Strindberg)[4]

Johan August Strindberg, född 22 januari 1849 i Stockholm, död 14 maj 1912 i Stockholm, var en svensk författare, dramatiker och bildkonstnär (målare). Han räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla författare. Internationellt är han främst känd som dramatiker. Under fyra decennier var Strindberg en dominerande gestalt i det litterära Sverige. Han var ständigt omdiskuterad och ofta involverad i personliga konflikter. Bland hans verk finns ett flertal romaner, noveller och dramer som räknas som klassiker inom svensk litteratur.

Strindberg var mycket produktiv (dock med perioder av improduktivitet) och banbrytande inom flera genrer. Allmänt betraktas han som en nydanare av det svenska språket. Strindberg hörde till åttiotalisterna.

Fontes[recensere | fontem recensere]

Notae[recensere | fontem recensere]

  1. Athanasius Kircherus, Turris Babel, sive Archontologia (Amstelodami: Jansson-Waesberge, 1679) textus pp. 212-215.
  2. 2.0 2.1 Ebbe Vilborg. Norstedts svensk-latinska ordbok. Editio secunda anni 2009.
  3. Warning icon.svg Fons nominis Latini desideratus (addito fonte, hanc formulam remove)
  4. Commentatio August Strindberg in Vicipaedia Suetica, die 6 Iunii 2013.

Interrete[recensere | fontem recensere]

Nexus externi[recensere | fontem recensere]


Stipula Haec stipula ad linguam vel ad linguisticam spectat. Amplifica, si potes!