Navis catenaria

E Vicipaedia
Navis catenaria pontones trahens in Sequana (ineunte saeculo XX).

Navis catenaria,[1] vel navis tractoria,[2] fuit genus navis fluviatilis in extrema parte saeculi XIX ineunteque saeculo XX in multis fluminibus Europaeis adhibitae, quae catena chalybea in longitudinem alvei fluminis inmersa protrahebatur.[3] Quae catena vi machinae vaporariae in nave positae trahebatur. Qua ratione factum est, ut series pontonum remulcro trahi posset.[4][5]

Navis huius generis in Germania varie Kettenschleppschiff, Kettenschlepper, Kettendampfer, et Kettenschiff, et in Francia toueur appellabatur.[6]

Notae[recensere | fontem recensere]

  1. Haec appellatio a Vicipaediano e lingua indigena in sermonem Latinum conversa est. Extra Vicipaediam huius locutionis testificatio vix inveniri potest.
  2. Haec appellatio a Vicipaediano e lingua indigena in sermonem Latinum conversa est. Extra Vicipaediam huius locutionis testificatio vix inveniri potest.
  3. MacGregor 1867: 97-99; Zimmermann 1979; Friedrichson 2012: 149.
  4. Hearst's International, Volume 3, 1902, p. 1782.
  5. MacGregor (1867: 97–98): "The power of this chain-boat is so great that it will pull along, and that too against the rapid stream, a whole string of barges, several of them of 300 tons' burthen, while the long fleet advances steadily though slowly, and the irresistible engine works with smokeless funnels, but with groanings within, telling of tight-strained iron, and loud undertoned breaths of confined steam."
  6. Pilkington 1965: 33; 1969.

Bibliographia[recensere | fontem recensere]

  • Friedrichson, J. (2012) Schifffahrts-Lexikon. BoD – Books on Demand.
  • Grötschel, Theodor, et Helmut Düntzsch (2003). Betriebsmittelverzeichnis der Kette: Deutsche Elbschiffahrts-Gesellschaft. In 'Ein Leben für die Schiffahrt, ed. Ewald Bellingrath. Lauenburg: Schriften des Vereins zur Förderung des Lauenburger Elbschiffahrtsmuseums e.V., vol. 4.
  • Kettenschleppschiffahrt (1907). In Lexikon der gesamten Technik und ihrer Hilfswissenschaften, vol. 5, ed 2a retractata, ed. Otto Lueger, 460–462. Stuttgartiae et Lipsiae: Deutsche Verlagsanstalt. Textus in zeno.org.
  • MacGregor, John (1867) The voyage alone in the yawl "Rob Roy": from London to Paris, and back. Londinii: Maranda merrill, Son and Marston.
  • McKnight, Hugh (1985) Cruising French Canals and Rivers. Seven Seas Press.
  • Pilkington, Roger (1965) Small boat in Southern France. Macmillan.
  • Pilkington, Roger (1969) Small boat to Northern Germany. Macmillan.
  • Zimmermann, Willi (1979) Über Seil und Kettenschiffahrt, Beiträge zur Rheinkunde. Rheinmuseum Koblenz.
  • Schanz, Georg (1893). Die Kettenschleppschiffahrt auf dem Main. In Studien über die bay. Wasserstraßen, vol. 1. Bamberg: C.C. Buchner Verlag. Textus, Library of the Seminar for Economic and Social History of the University of Cologne.
  • Suppán, Carl Victor (1902) Wasserstrassen und Binnenschiffahrt. Berlin-Grunewald: A. Troschel.. (Ketten- und Seiltauer261/262, Tauereibetrieb 262–265, Auf- und Abnehmen der Kette. 265, Kettenrolle mit Fingerlingen. 266, Elektrische Kettenrolle 266, Vor- und Nachtheile der Tauerei 266–269, Versuche mittels endloser Kette269/270.-->
  • Zesewitz, Sigbert, Helmut Düntzsch, et Theodor Grötschel (1987). Kettenschiffahrt. Berolini: VEB Verlag Technik. ISBN 3341002820.

Nexus externi[recensere | fontem recensere]

Vicimedia Communia plura habent quae ad navem catenariam spectant.