Carolus Ioannes Love Almqvist

Carolus Ioannes Love Almqvist

Res apud Vicidata repertae:

Nativitas: 28 Novembris 1793; Adolf Fredriks parish
Obitus: 26 Septembris 1866; Brema
Patria: Suecia

Officium

Munus: scriptor, musicographus, poëta, diurnarius, mythistoricus, school teacher, scriptor scaenicus, feminist, sacerdos
Patronus: Nya Elementar, Aftonbladet

Consociatio

Religio: Lutheranismus

Familia

Genitores: Carl Gustaf Almquist; Birgitta Lovisa Gjörwell
Proles: Ludvig Carl Wilhelm Almquist, Maria Lovisa Almquist

Memoria

Sepultura: Solna cemetery

Carolus Ioannes Love vulgo Carl Jonas Almqvist (natus Holmiae die 28 Novembris 1793; mortuus Bremae die 26 Septembris 1866) fuit scriptor et compositor Suecicus more Romantico.

Alma mater eius Universitas Upsaliensiset Ioannes Iacobus Russavius eum valde moverunt. Et iura mulierum defendenda esse ei persuasum erat.

Vita

Sepulcrum ad Fanum Solnense

Carolus Ioannes Love scriptor varius fuit, cuius genus scribendi utique Romantica olet; tamen saeculo XX ineunte inter Sueciae scriptores maxime modernos habebatur. Vir isteFeminismo favebat et reformator in socialibus fuit, quam ob rem ecclesia eum damnavit.

Inter opera invenitur etiam famosum Det går an (anni 1839) quod anno 2004 in terris linguae Theodiscae sub titulo Die Woche mit Sara in libris palam dilectissimis erat. Scandalum efficit, quia ibi vita communis non coniugalis modum in bonum praesentabatur.

Multi auctores ilico contraria pepigerunt, e.g. Augustus Blanche (Det går an), Sophia de Knorring (Så går det), Malla Montgomery-Silfverstolpe (Månne det gå an?), Ioannes Gulielmus Snellman (Det går an) necnon Wilhelmina Stålberg (Eva Widebeck eller Det går aldrig an).

Almqvist danistae Iacobi de Scheven necis accusatus in Status Unitos fugit. Num culpa criminis penes eum necne, non patet. Anno 1865 nomine novo in Europam revenit. Bremae in Via Seemann usque mortem habitabat velut professor Carolus Westermann. Anno 1901 cadaver eius filia instigante Brema in Sueciam translatum es.

Tamquam clavicen auditoria captabat in compositionibus phantasticis canendis. Cantus quoque musica ornavit, qui genus classicum Vindobonam imitabantur et verbis domini Almqvist ipsius tradebantur.

Opera

In litteris

• Murnis, 1819; revisio 1845
• Om brottsliges behandling, 1821
• Amorina, fabula Romanensis epistularis 1822; revisio 1839
• Törnrosens bok anthologia 1833–51; ubi:
• Jaktslottet, narratio 1832
• Ramido Marinesco, drama 1834
• Kapellet, narratiuncula 1838
• Palatset, narratiuncula 1838
• Svenska fattigdomens betydelse, 1838
• Drottningens juvelsmycke, mythistoria 1834
• Ormus och Ariman, satura 1839
• Grimstahamns nybygge, fabula Romanensis epistularis 1839
• Människosläktets saga, 1839
• Om poesi i sak, 1839
• Det går an, mythistoria 1839
• Om uppfostringsväsendet i Sverige, 1840
• Amalia Hillner, 1840
• Gabrièle Mimanso, 1841–42
• Tre fruar i Småland, 1842–43
• Monografi, 1844–45
• De dödas sagor, 1845
• Songes, 1849
• Europeiska missnöjets grunder, 1850
• Om svenska rim

Dramata

• Amorina, 1822, drama legendum/mythistoria
• Drottningens juvelsmycke, 1834, mythistoria/drama legendum
• Ramido Marinesco, 1834, drama in versibus
• Dialog om Sättet att sluta Stycken, 1835, dialogus
• Signora Luna, 1835, drama
• Colombine, 1835, drama
• Godolphin, 1838, drama
• Skaldens natt, 1838, lyricus monologus in prosa
• Den Sansade Kritiken, drama
• Ferrando Bruno, 1839, drama
• Isidoros af Tadmor, 1839, drama
• Marjam, 1839, drama
• Nyniannes Röst, 1839, drama cum musica
• De doftar i Skogen, 1839, drama cum musica
• Svangrottan på Ipsara, 1839, drama
• Silkesharen på Hagalund, 1850, drama
• Purpurgrefven, 1850, drama

Musicalia

• Fria fantasier för Pianoforte, 1847–49
• Songes, 1849

Bibliographia

• Anders Burman: Politik i sak. C.J.L. Almqvists samhällstänkande 1839-1851. Östlings Bokförl., Holmiae 2005. ISBN 91-7139-744-2
• Magnus Jacobson: Almqvist. Diktaren och hans tid. Historiska Media, Lund 2002. ISBN 91-89442-14-8
• Per Mårtenson: Stilstudier i Carl Jonas Love Almqvists exilförfattarskap. Almqvist u. Wiksell Internat., Holmiae 2005. ISBN 91-22-02125-6
• Klaus Müller-Wille: Schrift, Schreiben und Wissen. Zu einer Theorie des Archivs in Texten von C. J. L. Almqvist. Francke, Tübingen u. a. 2005. (= Beiträge zur nordischen Philologie; 39) ISBN 3-7720-8086-3
• Eivor Persson: C. J. L. Almqvists slottskrönika och det indirekta skrivsättet. Univ., Litteraturvetenskapliga inst., Lund 2003. (= Critica literarum Lundensis; 4) ISBN 91-970946-3-3
• Jakob Staberg: Att skapa en ny man. C. J. L. Almqvist och MannaSamfund 1816-1824. Brutus Östlings Bokförl. Symposion, Holmiae/Stehag 2002. ISBN 91-7139-597-0
• Johan Svedjedal: Kärlek är. Carl Jonas Love Almqvists författarliv 1793-1833. Wahlström u. Widstrand, Holmiae 2007. ISBN 978-91-46-21582-0
• Jon Viklund: Ett vidunder i sitt sekel. Retoriska studier i C.J.L. Almqvists kritiska prosa 1815-1851. Gidlunds förl., Hedemora 2004. (= Almqviststudier; 4) ISBN 91-7844-664-3
• Laura Marholm: K. J. L. Almquist. In: Deutsche Zeitung (Wien), Nr. 7875, 28. November 1893, S. 1–2.

Nexus externi

Vicimedia Communia plura habent quae ad Carolum Ioannem Love Almqvist spectant.

• De Almqvist in scaturigine quadam litterarum Suecicarum
• Alqvist in Archivo musicae quodam
• Societas litteraria pro Almqvist nuncupata